Har tänkt på en sak nu när man träffat andra tjejer som väntar barn & pratat om hur dom upplever graviditen nu & har mått. Jag håller fast vid att jag haft en lätt graviditet jämfört med många andra. Jag kräktes vecka 12 & 13 varje morgon
kl 07, sen bara försvann det. Så två veckor med att spy & må lite extra illa & sen när jag gick in i 3 trimestern fick jag stå ut med ordentlig foglossning i 3 veckor. Sen försvann det oxå men gör sin påmind nu mot slutet då & då. Men alltså
på riktigt det är det enda jag kan klaga på!? Har alltid bra värden trots att jag inte äter så nyttigt som jag borde. Jag behöver inte äta järntabletter. Ingen migrän. Inga övriga krämpor. Men, det är 4,5 vecka kvar & givetvis
känner man av henne mer i magen & har en känsla av att det kommer bli obekvämare att sitta/sova för varje dag, böja sig börjar bli svårt & sura uppstötningar gör sig påmind, samt halsbränna. Varje kväll 😆 förhoppningsvis fortsätter jag må
okej men jag kan förstå dom gravida som bara vill att det ska vara över 😆 känner bara sån tacksamhet till min kropp, shit vad stark den är! Och då har jag inte tränat en dag under graviditeten & inte ätit så nyttigt som ja kanske önskar. Men
har gått upp 9 kilo & följer kurvan & framförallt jag mår bra!Bebis mår oxå bra! Det är huvudsaken ♥️
